God fortsättning
på det nya året!
Vad kan passa bättre än att
inleda med en framtidsresa 25 år i tiden? En sådan gjorde Jordbrukstekniska Föreningen,
med nära koppling till JTI, när den firade sitt 75-årsjubileum strax före årsskiftet.
Många intressanta visioner om framtiden framfördes. Kan nanoteknik ge bonden möjlighet
att "se" vad som händer nere i jorden? Kan nya instrument
hjälpa bonden att "lyssna" på hur djur och växter mår. Om vikten
av att lyssna till konsumenterna underströks av många. Om att satsa på
forskning, där även gentekniken finns med och om att vara gränsöverskridande
med kultur och annat var en del av Annika Åhnbergs budskap. Läs
mer i reportaget nedan.
Vi lantbrukare är och
blir ännu mer beroende av omvärlden. När detta skrivs visar SVT
en dokumentärfilm om hur vi köper palmolja och soja från Sydamerika, där
regnskogar skövlas för att bli till åker. Frågan är om inte krav på att
veta ursprungsland och certifierade produktionsförhållanden blir nästa stora
konsumenttrend? Då kan det vara bra med inhemskt foder och kanske ökad
värdering av svenskt nötkött från betande djur? Den som har ett
spårbarhetssystem ända tillbaka till bonden och det foder han använder kommer
då att ha ett försprång.
Vad som händer i EU är
ett bra exempel på omvärldsförändringar. Mycket
om detta finns i tidigare
utgåvor av Lantbrukarnytt och mer kommer framöver. Frågan nu är hur
snabbt det blir förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP,
beroende på utvidgningen och det begränsande budgettaket. Troligen kommer de
länder som är emot snabba förändringar, med Frankrike i spetsen, att lyckas
förhindra större förändringar av jordbrukspolitiken fram till 2006.
Ett led i detta är att de kan hänvisa till att budgettaket, som togs i Berlin
1999, ännu inte har uppnåtts, säger min kontakt, Bruce Rross, i Bryssel och
med nära koppling till DG lantbruk. Mjölkreformen kommer dock att kräva
större förändringar senast 2006. Mycket talar nu för att man bör kalkylera
med minskade EU-stöd efter 2006.
Forskning och ny kunskap
påverkar framtiden. I slutet av förra året hade EU ett gigantiskt
seminarium med närmare 10 000 deltagare och lanserade sitt stora
forskningsprogram, Ramprogram 6. Målet är att EU till 2010 ska bli världens
mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med uthållig
ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och större social sammanhållning.
Tänk
dig tiotusen forskare som samlas kring några EU-tjänstemän som hanterar 160
miljarder kronor till forskningsprojekt? Vilket lobbande!! Sju prioriterade områden
får dela på drygt 100 miljarder: Genteknik och bioteknologi för ökad hälsa,
teknologi för informationssamhället, nanoteknologi och nanovetenskap, flyg-
och rymdteknik, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling samt ekonomisk och
social forskning. Närmare 4 miljarder öronmärks speciellt till projekt där
små och medelstora företag är involverade.
Som kanske enda representant
för svenska media var Lantbrukarnytt med vid lanseringen i Bryssel. Bredvid mig ligger nu
över 5 kg pressmaterial (efter kraftig utsortering), så det finns en hel del
att ösa ur av intressanta projekt den närmaste tiden. Där ingår till exempel
bilen som själv avgör var på vägen den befinner sig. Den kan till och med
avgöra om hindret framför är en människa eller en annan bil… Där finns
systemet för satellitövervakning av våra grödor (!) Bilmotorn
med variabelt kompressionsförhållande är ett annat i den stora mängden av
projekt. Detta skulle kunna reducera utsläppet av CO2 och minska
bränsleförbrukningen med 25 procent. Vill du själv söka bland dessa och läsa mer om FP 6, så finns all
information på nätet: www.cordis.lu/fp6/
Mänskligheten är
beroende av jordbruket - och jordbruket av forskning för att producera
mer, bättre, billigare - och miljövänligare. Jordbruket med sin
bokstavligt talat livsavgörande betydelse för mänskligheten kommer att bli ännu
mer beroende av forskning och ny kunskap. Varför inte perenna spannmålsgrödor,
som Peter Sylwan föreslår i reportaget från Jordbrukstekniska föreningens
75-årsjubileum nedan.
Ibland kan det handla om
att utnyttja helt andra områden. I Paris besökte jag för något år sedan
ett testinstitut för modern datateknik. Där testade man då en helautomatisk
kassafunktion i ett snabbköp. I stället för streckkod hade alla varor försetts
med ett litet chips. När kunden rullade sin varuvagn förbi avkännaren vid utgången
registrerades direkt samtliga varor. Hade kunden glömt köpa något och återvände
med samma varor in i butiken för att komplettera, så registrerades endast den
nya varan när han gick ut igen. Tänk dig samma funktion med djur, om ett
litet, litet chips kunde sättas in i spädgrisen eller kalven. Sedan kan alla
djur hanteras helt individuellt. Kanske det till och med kan finnas en liten
temperaturgivare i chipset - eller en "måbrakännare"? Inga
tatueringshammare vid slakt! Djuren kan lugnt lastas på bilen – som vid slakteriet kör
förbi en avkännare och alla djuren registreras automatiskt. Visst kan högteknologi bidra till ökad djuromsorg.
Lantbrukarnytt
kommer även i fortsättningen att handla om praktiskt lantbruk! I nästa
utgåva kommer många praktiska erfarenheter från SLA-kursen för anställda
inom lantbruket "Framgångsrik mjölkproduktion" som jag deltog i strax före jul på DeLavals
gård Hamra. Marcus Skure, Gäddeholm, var en av de lantbrukare som berättade:
"Så här gör vi..."

Maskiner. Naturligtvis!
Ett annorlunda reportage från Smithfield i London kommer. Det var troligen
sista gången på traditionellt sätt med massor av maskiner inne i Earls
Court.
Och sagan om vår gamla Ford
TW 20 är ännu inte slut. Kopplingen skramlar, så traktorn måste in för
garantireparation – igen! Erfarenheter av maskiner av alla slag är mycket välkomna!
Ekonomi.
Visst! Efter att EU-pengarna har kommit undrar jag hur man bäst förvaltar
ett (tillfälligt) överskott i kassan? Var får man bästa ränta på sina
pengar? Ett sätt är att betala tillbaka lån och sedan låna igen om några månader.
Det ger betydligt större effekt än att få någon tiondels procent på ett överfyllt
checkkonto. Hur gör du? Skicka gärna ett tips som jag kan förmedla till andra
– anonymt om du vill.
Bra företagsledning och
bra arbetsmiljö blir allt viktigare för bonden, då tänker jag inte
enbart på oskyddade kraftöverföringsaxlar och andra farligheter. Det handlar
om den positiva arbetsmiljön. Inte minst gäller detta när företaget växer
och man kanske blir arbetsgivare för första gången. Det är som att gå från
att vara den ensamme cowboyen på sin häst till att köra flerspann, brukar
Jakob Söderberg, SLA, säga. (Om detta skrev vi i nr
2)
Föreningar
och andra kunder eller leverantörer till oss lantbrukare! De
kommer alltmer under granskningsluppen. På Jordbrukstekniska föreningens
jubileum undrade industrimannen Carl Bennett (bilden th) varför jordbrukare
inte satsar på delägarskap i nästa led (tydligen helt omedveten om
lantbrukskooperationens existens). Bondens kunder tjänar ju bra med pengar,
menade han. På ett seminarium i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, med
rubriken "Lantbrukskooperationen
– hållbar företagsidé eller historisk parantes?" framfördes starka
krav på del i kapitaltillväxten.
Det hade närvarande föreningsföreträdarna svårt att förstå(?). Den holländske
forskaren Onno-Frank van Bekkum (bilden tv) grillade Arla om dess framtid –
ovetande om att dess ordförande Lars Lamberg satt mitt emot honom. Onno-Frank
har just sänt mig sitt fullständiga material med de kritiska frågorna. Detta
liksom referatet av KSLA-seminariet får jag "ställa" till nästa utgåva,
annars blir detta nyhetsbrev för långt.
Kom gärna med ett eget
bidrag till Lanbrukarnytt!
Är du forskare, praktiker eller allmänt intresserad och vill dela med dig
av kunskaper, erfarenheter eller idéer? Hjärtligt välkommen med ett bidrag.
Tyvärr måste det tills vidare ske utan någon annan form av honorar än
uppskattning från läsekretsen. I denna utgåva medverkar Grete Rusten från Senter
for næringsøkonomi og økonomisk politikk i Norge. (SNF står alltså här
inte för något annat). Testa gärna att läsa på norska om vikten av att visa
var produkten kommer ifrån och några råd till den som vill göra en "hjemmeside".
Till Gretes krönika>>>>
Välkommen till en fortsättning
första halvåret 2003!
Genom Lantbrukarnytt är du
välkommen i ett stort nätverk av kontakter inom lantbruket i Sverige och
i andra länder.
Lars Helgstrand
|