God fortsättning på det nya året!

Vad kan passa bättre än att inleda med en framtidsresa 25 år i tiden? En sådan gjorde Jordbrukstekniska Föreningen, med nära koppling till JTI, när den firade sitt 75-årsjubileum strax före årsskiftet. Många intressanta visioner om framtiden framfördes. Kan nanoteknik ge bonden möjlighet att "se" vad som händer nere i jorden? Kan nya instrument hjälpa bonden att "lyssna" på hur djur och växter mår. Om vikten av att lyssna till konsumenterna underströks av många. Om att satsa på forskning, där även gentekniken finns med och om att vara gränsöverskridande med kultur och annat var en del av Annika Åhnbergs budskap. Läs mer i reportaget nedan.

Vi lantbrukare är och blir ännu mer beroende av omvärlden. När detta skrivs visar SVT en dokumentärfilm om hur vi köper palmolja och soja från Sydamerika, där regnskogar skövlas för att bli till åker. Frågan är om inte krav på att veta ursprungsland och certifierade produktionsförhållanden blir nästa stora konsumenttrend? Då kan det vara bra med inhemskt foder och kanske ökad värdering av svenskt nötkött från betande djur? Den som har ett spårbarhetssystem ända tillbaka till bonden och det foder han använder kommer då att ha ett försprång.  

Vad som händer i EU är ett bra exempel på omvärldsförändringar. Mycket om detta finns i tidigare utgåvor av Lantbrukarnytt och mer kommer framöver. Frågan nu är hur snabbt det blir förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, beroende på utvidgningen och det begränsande budgettaket. Troligen kommer de länder som är emot snabba förändringar, med Frankrike i spetsen, att lyckas förhindra större  förändringar av jordbrukspolitiken fram till 2006. Ett led i detta är att de kan hänvisa till att budgettaket, som togs i Berlin 1999, ännu inte har uppnåtts, säger min kontakt, Bruce Rross, i Bryssel och med nära koppling till DG lantbruk. Mjölkreformen kommer dock att kräva större förändringar senast 2006. Mycket talar nu för att man bör kalkylera med minskade EU-stöd efter 2006.

Forskning och ny kunskap påverkar framtiden. I slutet av förra året hade EU ett gigantiskt seminarium med närmare 10 000 deltagare och lanserade sitt stora forskningsprogram, Ramprogram 6. Målet är att EU till 2010 ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med uthållig ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och större social sammanhållning.

Tänk dig tiotusen forskare som samlas kring några EU-tjänstemän som hanterar 160 miljarder kronor till forskningsprojekt? Vilket lobbande!! Sju prioriterade områden får dela på drygt 100 miljarder: Genteknik och bioteknologi för ökad hälsa, teknologi för informationssamhället, nanoteknologi och nanovetenskap, flyg- och rymdteknik, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling samt ekonomisk och social forskning. Närmare 4 miljarder öronmärks speciellt till projekt där små och medelstora företag är involverade.

Som kanske enda representant för svenska media var Lantbrukarnytt med vid lanseringen i Bryssel. Bredvid mig ligger nu över 5 kg pressmaterial (efter kraftig utsortering), så det finns en hel del att ösa ur av intressanta projekt den närmaste tiden. Där ingår till exempel bilen som själv avgör var på vägen den befinner sig. Den kan till och med avgöra om hindret framför är en människa eller en annan bil… Där finns systemet för satellitövervakning av våra grödor (!) Bilmotorn med variabelt kompressionsförhållande är ett annat i den stora mängden av projekt. Detta skulle kunna reducera utsläppet av CO2 och minska bränsleförbrukningen med 25 procent. Vill du själv söka bland dessa och läsa mer om FP 6, så finns all information på nätet: www.cordis.lu/fp6/

Mänskligheten är beroende av jordbruket - och jordbruket av forskning  för att producera mer, bättre, billigare - och miljövänligare. Jordbruket med sin bokstavligt talat livsavgörande betydelse för mänskligheten kommer att bli ännu mer beroende av forskning och ny kunskap. Varför inte perenna spannmålsgrödor, som Peter Sylwan föreslår i reportaget från Jordbrukstekniska föreningens 75-årsjubileum nedan. 

Ibland kan det handla om att utnyttja helt andra områden. I Paris besökte jag för något år sedan ett testinstitut för modern datateknik. Där testade man då en helautomatisk kassafunktion i ett snabbköp. I stället för streckkod hade alla varor försetts med ett litet chips. När kunden rullade sin varuvagn förbi avkännaren vid utgången registrerades direkt samtliga varor. Hade kunden glömt köpa något och återvände med samma varor in i butiken för att komplettera, så registrerades endast den nya varan när han gick ut igen. Tänk dig samma funktion med djur, om ett litet, litet chips kunde sättas in i spädgrisen eller kalven. Sedan kan alla djur hanteras helt individuellt. Kanske det till och med kan finnas en liten temperaturgivare i chipset - eller en "måbrakännare"? Inga tatueringshammare vid slakt! Djuren kan lugnt lastas på bilen – som vid slakteriet kör förbi en avkännare och alla djuren registreras automatiskt. Visst kan högteknologi bidra till ökad djuromsorg.

Lantbrukarnytt kommer även i fortsättningen att handla om praktiskt lantbruk! I nästa utgåva kommer många praktiska erfarenheter från SLA-kursen för anställda inom lantbruket "Framgångsrik mjölkproduktion" som jag deltog i strax före jul på DeLavals gård Hamra. Marcus Skure, Gäddeholm, var en av de lantbrukare som berättade: "Så här gör vi..."

Maskiner. Naturligtvis! Ett annorlunda reportage från Smithfield i London kommer. Det var troligen sista gången på traditionellt sätt med massor av maskiner inne i Earls Court. 

Och sagan om vår gamla Ford TW 20 är ännu inte slut. Kopplingen skramlar, så traktorn måste in för garantireparation – igen! Erfarenheter av maskiner av alla slag är mycket välkomna!

Ekonomi. Visst! Efter att EU-pengarna har kommit undrar jag hur man bäst förvaltar ett (tillfälligt) överskott i kassan? Var får man bästa ränta på sina pengar? Ett sätt är att betala tillbaka lån och sedan låna igen om några månader. Det ger betydligt större effekt än att få någon tiondels procent på ett överfyllt checkkonto. Hur gör du? Skicka gärna ett tips som jag kan förmedla till andra – anonymt om du vill.

Bra företagsledning och bra arbetsmiljö blir allt viktigare för bonden, då tänker jag inte enbart på oskyddade kraftöverföringsaxlar och andra farligheter. Det handlar om den positiva arbetsmiljön. Inte minst gäller detta när företaget växer och man kanske blir arbetsgivare för första gången. Det är som att gå från att vara den ensamme cowboyen på sin häst till att köra flerspann, brukar Jakob Söderberg, SLA, säga. (Om detta skrev vi i nr 2)

Föreningar och andra kunder eller leverantörer till oss lantbrukare! De kommer alltmer under granskningsluppen. På Jordbrukstekniska föreningens jubileum undrade industrimannen Carl Bennett (bilden th) varför jordbrukare inte satsar på delägarskap i nästa led (tydligen helt omedveten om lantbrukskooperationens existens). Bondens kunder tjänar ju bra med pengar, menade han. På ett seminarium i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, med rubriken  "Lantbrukskooperationen – hållbar företagsidé eller historisk parantes?" framfördes starka krav på del i kapitaltillväxten. Det hade närvarande föreningsföreträdarna svårt att förstå(?). Den holländske forskaren Onno-Frank van Bekkum (bilden tv) grillade Arla om dess framtid – ovetande om att dess ordförande Lars Lamberg satt mitt emot honom. Onno-Frank har just sänt mig sitt fullständiga material med de kritiska frågorna. Detta liksom referatet av KSLA-seminariet får jag "ställa" till nästa utgåva, annars blir detta nyhetsbrev för långt.

Kom gärna med ett eget bidrag till Lanbrukarnytt! 
Är du forskare, praktiker eller allmänt intresserad och vill dela med dig av kunskaper, erfarenheter eller idéer? Hjärtligt välkommen med ett bidrag. Tyvärr måste det tills vidare ske utan någon annan form av honorar än uppskattning från läsekretsen. I denna utgåva medverkar Grete Rusten från Senter for næringsøkonomi og økonomisk politikk i Norge. (SNF står alltså här inte för något annat). Testa gärna att läsa på norska om vikten av att visa var produkten kommer ifrån och några råd till den som vill göra en "hjemmeside". Till Gretes krönika>>>>

Välkommen till en fortsättning första halvåret 2003! 

Genom Lantbrukarnytt är du välkommen i ett stort nätverk av kontakter inom lantbruket i Sverige och i andra länder.

Lars Helgstrand