LANTBRUKarNYTT

Lantbrukets nyhetsbrev med ekonomi, fakta, kunskap, nya idéer och erfarenhetsutbyte

Elmia special 1

Binda eller inte binda? - om räntebindning

Lantbrukarnytt är tillbaka 
med mer ekonomi utöver reportage,  omvärldssignaler, kunskap, erfarenheter och nya idéer. Nyhetsbreven innehåller  mest text- och bilder och webbradion återkommer då och då, även om Leif Björklund inte medverkar i varje utgåva.

 Lantbrukarnytt ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.: 0171-44 80 15
Fax: 0171-44 80 10. Adress: Tillinge Lundby Gård, 745 94 Enköping. 

Länk till nyhetsbrevet skickas via e-post till alla abonnenter.

Abonnemangspris: 120 kr + moms 
= 150 kr per halvår. I abonnemanget ingår också tillgång till alla tidigare utgåvor. 

Abonnera genom att sätta in 150 kr på postgirokonto: 
24 90 59 - 7 eller bankgiro: 5074-2105
Glöm inte att ange din e-postadress.

Kvitterad faktura kommer med e-post.

Lantbrukarnytt är en periodisk skrift och en registrerad databas. Det innebär att vi lyder under tryckfrihetsför-
ordningen med meddelarskydd och undantag från förbudet att publicera namn på Internet enligt "PUL".

Till tidigare utgåvor av Lantbrukarnytt

Binda räntan eller inte?

- en fråga många nu ställer sig 

- Det hänger på EMU, säger Gunilla Aschan, chef för avdelningen jord och skog i Nordea. Går vi med i EMU sjunker räntorna. Går vi inte med blir räntorna sannolikt högre. Och det hänger också mycket på den nye näringsministern Leif Pagrotsky.

- Vi lever i en orolig tid, understryker Gunilla Aschan och rekommenderar att man sprider risken med olika förfallodagar.

På årets Elmia Lantbruk (som vi återkommer till) fanns lantbrukets stora långivare samlade, ett utmärkt tillfälle att ställa frågan till dem alla:

Är det dags att binda sina lån?

Alla understryker att det inte går att ge något generellt svar på den frågan. Det beror på den enskilde företagarens situation. Men samtidigt är alla eniga om att ska man binda så är det läge att göra det nu när skillnaden är ganska liten mellan den rörliga och de bundna räntorna. En god strategi kan vara att sprida risken så att man har en del rörligt och en del bundet. Det råder också stor enighet om att mycket hänger på om vi går med i EMU (den europeiska valutaunionen) eller inte.

Tydlig trend till högre räntor

- Tendensen är att fler binder sina lån, berättar Hans Wennberg, lantbruksansvarig på Föreningssparbanken och Sven-Erik Selerud VD för Jordbrukskredit, med 20 miljarder i utlåning. I total utlåning till jord och skog har  Förenings-
Sparbanken och samverkande sparbanker cirka 40 miljarder i utlåning.

Det är en tydlig trend nu till högre räntor, men det är svårt att förutsäga hur det går. De enas om att det kan vara en god strategi att sprida risken genom att ha hälften bundet i fyra till sex år och resten rörligt eller bundet i ett till två år.

För den som har en ansträngd ekonomi är banken, liksom kunden, angelägen om att lånen är bundna så att det inte uppstår stora ekonomiska svårigheter.

Allt fler lån binds

Den störste kreditgivaren när det gäller bottenlån, Landshypotek med 34 miljarder i utlåning, höjde tisdagen 22/10 sina långa räntor med 0,15 % (femåringen). Där ser man också en tendens att allt fler lån binds.

I montern står Landshypoteks ordförande, Stig Lindén och samtalar med Stig-Arne Bojmar, region Östergötland.

- Har man en ansträngd ekonomi är det idé att binda, kanske två till tre år, föreslår Stig-Arne Bojmar. Har man bra marginal kan det fortfarande vara ganska ofarligt med rörlig ränta. Det hänger på den enskildes ekonomi.

Hur har du dina lån, Stig Lindén?

- Jag har inte alla ägg i samma korg. Två lån ligger bundna på fem år och så har jag två EU-lån med lägre ränta. Resterande femtio procent ligger rörligt.

Sprid risken!

- Det viktigaste är att sprida risken, råder Nils-Åke Espert, Landshypotek i Skåne. Det gäller särskilt om man är högt skuldsatt. Man bör ha minst tre olika "korgar" med en del rörligt och de två andra mellan ett och tre år.

Nils-Åke Espert hänvisar också till EMU. Under den här mandatperioden  kommer riksdagen att ta ställning till EMU. Går vi med kommer räntan, relativt sett, att minska med 40 punkter (0,4 procentenheter), spår han. Därför kan längre än tre års bindningstid vara för länge.

- Men, säger han och lägger in en brasklapp, man kan aldrig så noga veta…

Bunden ränta alltid dyrare i längden

Östgöta Enskilda Bank/Provinsbankerna framhåller att den rörliga räntan i längden är billigast. Men, om man vill binda, rekommenderar de en bindningstid på minst fem år.

- Bindningen har alltid ett pris. Allmänt sett är det alltid dyrare med bunden än med rörlig ränta, konstaterar Stefan Malmström (i mitten på bilden), samordningsansvarig för affärsområde lantbruk hos Östgöta Enskilda Bank/Provinsbankerna (en del av Danske Bank). I samråd med kollegorna Per Nilsson, Norrköping, och Gun Nauclér, Västerås, kommer han fram till att om man ändå hade tänkt binda, då kan det vara läge att göra det nu. Och då bör man binda i minst fem år.

Vad tror du?

Så här resonerar alltså ledande bankfolk i de kreditinstitut som vänder sig till jord- och skogsbrukare, men vad tror du?

Många av oss minns med en viss skräck tider med upp mot femton procent i årsränta. Dit upp är det få som tror att vi kommer att hamna.

Själv gör jag denna analys:

Räkna med krig i Irak. Detta tydliga budskap gav Föreningssparbankens koncernchef Birgitta Johansson-Hedberg när hon i början av oktober kom tillbaka från ett stort möte med valutaunionen i USA. Just nu finns det signaler om att det startar under november/december.

De flesta bedömare jag talat med tror krasst på att det då blir en högre inflation och högre räntor. Frågan är hur länge.

Vi går med i EMU, men inte säkert eftersom både nya vice statsministern och näringsministern är motståndare. Deras röster väger tungt i det splittrade socialdemokratiska partiet.

Ett medlemskap i EMU innebär sannolikt lägre räntor på lång sikt.

Det går fortsatt kärvt för de stora svenska exportföretagen - redan innan ABB:s börsfall. Enligt FöreningsSparbanken Analys nr 36 tappar Sverige marknadsandelar på de tjugo största exportmarknaderna. Största förlusterna görs på den för oss viktigaste nordiska marknaden. Men även i Tyskland har Sveriges betydelse som importland från år 1996 till 2002 sjunkit från plats nr 14 till nr 18. Den tyska importandelen från Sverige har samma tid minskat från 2,1 % till 1,7 %. För att stimulera den svenska konjunkturen kan Riksbanken behöva sänka räntan.

En problematisk lönerörelse kan leda till ökad inflation och högre räntor på kort sikt.

Min slutsats är att det först kan bli ganska turbulent med skiftande räntenivåer. När/om vi kommer med i EMU innebär detta en stabilt lägre räntenivå.

Men, mycket kan ske som kullkastar detta. Därför är det klokt att sprida risken på till exempel tre delar: en med rörlig ränta, en med bunden ränta i 1-3 år och en tredjedel bundet upp till fem år. Räntan för bindningstid på fyra år och uppåt har redan gått upp och binder man längre riskerar man att ha för hög ränta när/om vi går med i EMU.

Att det av andra orsaker än det korta ränteperspektivet kan vara bra med en viss del rörligt återkommer jag till i nästa Lantbrukarnytt.

Har du en annan åsikt, analys och slutsats? Hjärtligt välkommen med ett inlägg!
Skicka det med e-post till: lars@agmedia.se

Alla följer i praktiken marknadsledaren Landshypotek

De officiella räntorna säger inte mycket om var man hamnar efter förhandlingar. Med vissa variationer, och en stunds förhandlande, följer de övriga marknadsledande Landshypotek, som öppet redovisar sina räntesatser. Vad jag vet går det inte att förhandla med Landshypotek, men däremot gäller öppna storkundsrabatter. Vanligen brukar Jordbrukskredit kunna gå något under Landshypotek även när man tar hänsyn till Landshypoteks storkundsrabatter. Medlemsåterbäringen, som de senaste åren motsvarar cirka 0,4 procentenheter, är inte med i jämförelsen eftersom den normalt till största delen går tillbaka som insats. Man betonar ofta andra konkurrensfördelar än räntan.

Det kan vara värt at veta att Landshypotek normalt ändrar sina räntor på måndagseftermiddagar (men då är det för sent att binda till den gamla räntan). Det går normalt snabbt att binda ett lån genom att faxa eller ringa - eller e-posta. Även Jordbrukskredit binder snabbt räntan, när du meddelar detta till din bank. Övriga banker bör ha samma snabba service.

Mer om räntor och lånestrategier i nästa nummer av Lantbrukarnytt.

Lars Helgstrand

Utgivningen av lantbrukarnytt fortsätter nu i genomsnitt med en utgåva per månad. I "korgen" finns redan många intressanta artiklar. Om några dagar kommer mer från Elmia. Vi kommer också att visa bilder på uppkomsten efter en och två månader i den stora såmaskinstesten som Lantmännen hade utanför Enköping i augusti. Fortfarande är jorden helt svart efter en av såmaskinerna.

Abonnera nu så får du Lantbrukarnytt från och med nästa nummer och första halvåret 2003!

Dessutom får du tillgång till tidigare utgåvor.

Skicka 150 kr inkl moms till Agmedia HB 

Bankgirokonto: 50 74-2105
eller
Postgirokonto: 24 90 59-7

Skriv "pren" och glöm inte att ange ditt namn och e-postadress!

Vi skickar kvitto med e-post

Äventyret med Forden går vidare. Efter en genomgående reparation på cirka 70.000 kr fick den åka tillbaka till verkstaden igen, eftersom kylarvätskan inte cirkulerade och smörjolja måste fyllas på alltför ofta. Efter några månader kom den hem - och låter illa i kopplingen. Nu väntar vi på att verkmästaren ska komma och provköra... En utförligare redovisning i ett kommande nummer av Lantbrukarnytt.